BEREDNING OCH BRYGGTIPS

• Det går åt ungefär 70 kaffebönor till att brygga en kopp kaffe.

• Kaffebönornas malningsgrad påverkar extraktionstiden vid en bryggning. Är kaffet grovmalet passerat vattnet snabbare igenom kaffet. Är det i stället finare malet blir det en längre extraktionstid och fler aromämnen extraheras.

• För att få en starkare kopp kaffe använder du en finare malningsgrad.

• Om du tycker att en kopp smakar bittert eller för starkt kan du pröva en grövre malningsgrad.

• Kaffe består av 98 % vatten och dess kvalité har en stor inverkan på slutprodukten?

• Vattnets temperatur är oerhört viktigt när man brygger en kopp kaffe. Är temperaturen för hög kommer kaffet att få en bitter ton, är temperaturen för låg blir kaffet vattnigt och ges en syrlig ton.

• Låt bryggvatten precis koka upp, extra koktid gör att syrenivån minskar.

• Använd bra redskap och rengör dem regelbundet.

• Creman sjunker fortare till botten om det finns fettrester på insidan av glaset.

• En presskanna ger ett fylligare kaffe än en traditionell bryggare. Detta för att kaffefettet bibehålls i presskaffe, medan merparten av fettet fastnar i filtret när du tillreder kaffe i en bryggare.

• Att värma en kopp innan du häller i kaffet ser till att drycken inte kyls ned på ett oönskat sätt, det gör att kaffearomerna kan utvecklas korrekt. Det är ännu viktigare att förvärma en kopp vid en mindre mängd kaffe – t ex en espresso – eftersom att det kalla porslinet snabbare kyler kaffet.

• Nyckeln till att få ett fint och krämigt mjölkskum är att ha en temperatur mellan 4 och 8°C. Mjölkens fetthalt har mindre betydelse än du kanske kunde tro. Det är i stället proteinet i mjölken som avgör vilken konsistens skummet kommer att få. I dag finns till och med ett antal mjölkliknande produkter som går bra att skumma, så som havre och sojamjölk.

• Olika kalla kaffedrycker blir allt mer populärt. En avgörande faktor i att lyckas med en kall kaffedryck är att kyla kaffet snabbt. Kyler du kaffet långsamt – t ex i ett kylskåp – så bildas oönskade bittra ämnen. Använd därför en shaker tillsammans med is, eller häll kaffet i ett glas som är rikligt fyllt med is.

FÖRVARING/HÅLLBARHET

• Förvara kaffebönor svalt, mörkt och i en sluten förpackning.

• Kaffe smakar bäst nymalet, efter ett dygn förloras viktiga aromer.

KAFFETS FÖRDELAR

• Det rekommenderas att man dricker tre koppar kaffe om dagen.

• Kaffe innehåller höga halter av antioxidanter så som chlorogensyra.

• Allt fler studier pekar på att måttlig mängd kaffe hjälper till att förebygga många sjukdomar så som diabetes, alzheimer, parkinson och cancer. Kaffe kan även lindra sjukdomar som astma.

• Forskare från Holland och USA gjorde en undersökning på över 80 000 kvinnor som visade att risken för typ 2-diabetes minskade med 47 procent.

• Forskare har upptäckt att centrala nervsystemet blir bättre på att skicka signaler till våra muskler efter att ha druckit kaffe. Koffeinet har i studier höjt idrottares uthållighet och hjälper ämnesomsättningen.

• Kaffe stimulerar produktionen av magsyra och underlättar matsmältningen.

ROBUSTA OCH ARABICABÖNOR

• Arabicabönor innehåller fler oljor än robustabönor och därför ger en intensivare men mildare smak?

• Arabicabönor innehåller mindre koffein än robustabönor.

• Robustabönan upptäcktes i Kongo på 1700-talet.

• Robustabönor växer i allmänhet på lägre höjder än arabicabönor.

• Robustabönan fick sitt namn på grund av sin tålighet mot fuktigare klimat, höga temperaturer och sin motståndskraft mot sjukdomar.

• Robustabönan är mindre och har en rundare form, de växer fortare och ger en större skörd.

KAFFESUMP

• Kaffesump har en hög kaliumhalt och fungerar mycket bra som gödsel för blommor och många kryddor. Det stärker växternas försvar och gör dem mindre utsatta för skadedjur så som sniglar.

• Kaffesump kan vara en effektiv peeling att rengöra huden med. Blanda kaffesump, olivolja och lite honung. Massera sedan in det i huden och skölj av.

• Kaffesump fungerar utmärkt som putsmedel till dina bestick.

SMAK OCH UPPLEVELSE

• Det har identifierats flera hundra ämnen som ger smak till vårt kaffe.

• Kaffets smak påverkas huvudsakligen av fyra saker: odling, processning, rostning och bryggning.

• Mörkrostat kaffe smakar vanligtvis mer men innehåller mindre koffein än ljusrostat? Detta för att en längre rostning av kaffebönan tar bort en del av koffeinet.

• Massor av oljor och vattenlösliga ämnen frigörs när det malda kaffet får kontakt med hett vatten.

• Ta inte bara hjälp av smaken, använd även synen och lukten när du bedömer en kopp. Det är den kombinerade förnimmelsen som avgör upplevelsen.

• Du kan med hjälp av ögonen uppskatta en espressos kvalité innan du ens smakat på den. Färgen och cremans konsistens säger en hel del.

• Den gyllenbruna smakrika creman i ditt kaffe består av oljor, proteiner och olika sorters socker.

• Choklad och kaffe har länge kombinerats. En av förklaringarna till detta är att de bådas unika kvalitéer förstärks av den andra. Kaffebönor och kakaobönor har många gemensamma aromer och desto närmre dessa smaker är varandra desto behagligare blir smakupplevelsen.

• Den uppiggande effekten av kaffet försvagas när mjölk tillsätts? Detta för att våra kroppar tar upp koffeinet långsammare när kaffe blandas med fetthaltig mjölk.

KOFFEIN

• Koffein finns inte bara i kaffebönor, vi finner det även i ett flertal andra växter, som i teblad, kakaoplantor och kolanöten. Kaffebönor har dock en mer koncentrerad nivå av koffein.

• Arabicabönor innehåller mindre koffein än robustabönor.

• En kopp espresso innehåller mindre koffein än en ”vanlig” kopp kaffe. Detta för att espresson vanligtvis serveras i mindre kvantitet. Per volym innehåller dock espresson mer koffein.